Vår bebyggelseantikvarie berättar: Viktoriagatan 22

I slutet av 1800-talet påbörjade Göteborg sin snabba expansion söderut. Detta var en av de största förändringarna det som idag är centrala Göteborg någonsin genomgått. Redan på 1600-talet hade förstaden Haga etablerats och var vid det här laget var en självklar del av Göteborg. Resterande marker söder om staden, ned mot Landalabergen, var anlagda med landerier med tillhörande odlingar, ängsmarker och ett slags blandad “förstad” med bostäder och verksamheter i mindre klungor.

Vid 1800-talets början beslutades att stadens då omoderna befästningar skulle rivas och Göteborg skulle börja få det utseende staden har idag. Då hade dessutom ett annat stadsideal etablerats och dessa nya idéer användes för att utveckla Göteborg. Ett omfattande förslag om helt nya stadsdelar beslutades under 1860 talet. Då var redan Nya Allén, Kungsparken, Stora Teatern och Trädgårdsföreningen etablerade och fungerade som nordlig gräns för den nya, planerade Vasastaden.

 

Stadsdelen planerades enligt ett rutmönster, mellan Haga och Kungsportsavenyn, med den breda, fashionabla esplanaden Vasagatan, komplett med promenadstråk och trädplanteringar (majoriteten är lindar planterade mellan 1875 och 1877) som pulsåder. Landeriernas odlingar blev gator och hustomter och den äldre bebyggelsen som fanns revs eller flyttades för att bereda plats för den planerade Vasastadens höga stenhus.

Viktoriagatan fick sitt namn som en hyllning till Viktoria av Baden. Hon kom till Göteborg första gången 1881 som Sverige och Norges blivande kronprinsessa, sedermera gift med kung Gustav V. Innan det hade gatan kallats Övre Magasinsgatan då den i praktiken är en förlängning av Magasinsgatan.

Majoriteten av bebyggelsen utmed Viktoriagatan uppfördes under 1880 talet och en övervägande del i så kallad nyrenässansstil. Denna historiserande stil tittar tillbaka på renässansens (1400/1500-talen) byggnadskonst där ornamentik och symmetri var viktiga komponenter. Byggnaderna som uppfördes ut med Viktoriagatan, och i omgivande kvarter, var därför ofta om 4-5 våningar med putsade och rikt dekorerade fasader i ljusa kulörer. Nummer 22 är uppfört i en L-form, med gårdshus mot söder. Gårdsfasaden kontrasterar mot gatans dekorerade fasad med mycket enklare, nakna tegelmurar, utskjutande trapphus samt höga, rödfärgade korsfönster. Senare har det tillkommit balkonger med smidesräcken.

Den aktuella lägenheten ligger en halvtrappa upp och har egen ingång från portgången, då lägenheten saknar tillgång till själva trapphuset. På traditionellt sätt kunde köket dock nås genom trapphuset på gården, det finns således två ingångar till lägenheten. Halvtrappan i entrén leder till tamburen, från vilken i stort sett hela lägenheten kan nås. Redan från början var lägenheten försedd med badrum, men det var utedass på gården. Rummet intill köket var ursprungligen planerat som jungfrukammare. Det är framför allt lägenhetens planering och rumsutformning, med högt i taket, som fortfarande skvallrar om dess ålder. Sammantaget finns det en fin balans mellan ett modernt hem och den bevarade elegans med rötterna i 1800-talet man kan förvänta sig av en lägenhet i Vasastaden.

 

VAD ÄR DIN BOSTAD VÄRD?

Bor du i något av områdena vi arbetar i och planerar att flytta? Eller funderar du på vad din bostad är värd? Fyll i dina uppgifter så ringer vi upp dig så fort vi kan. Vi hörs!