Arkitektur och gamla byggnader har alltid fascinerat mig. Jag kommer väl ihåg hur jag som barn drömde mig bort och verkligen kände in atmosfärer i gamla hus och ställen. Och så har det fortsatt. Jag vet inte hur många gånger jag fått höra från familj och vänner att jag är en hopplös husromantiker och att jag ska ”tänka praktiskt” och ”sluta drömma”. Vilket jag såklart inte gjort. Tvärt om. Första vintern i vårt torp lyckades jag, under kraftigt motstånd, med hjärta och engagemang få man och tre barn att tålmodigt klara sig utan vatten och diverse andra faciliteter i flera månader. Vi levde torparliv på riktigt och värmde tvättvatten på vedspisen i köket och njöt av den svala temperaturen i sovrummet om natten. Finns det en vilja, finns det ett sätt och jag skulle bara ha det där gamla charmiga, sneda, dragiga huset till vårt.
”Finns det en vilja, finns det ett sätt”
Att titta på gamla planritningar är en annan trigger. Under min uppväxt tillbringade jag mycket tid sittandes med min morfar på hans kontor och såg hur pennan, nogsamt och kreativt, for över arken. Besöken på Göteborgs Byggmästareförening är också starka minnen. Inte så mycket av vad som hände eller sas, mer för att huset på Ekmansgatan i Lorensberg är så vackert. Morfar var byggnadsingenjör, liksom hans far innan dess, och han älskade sitt jobb. Min tro är att arbetsglädjen och viljan att jobba spillt över med råge på mig och jag kan känner mig alltid hemma med en ritning i handen.
Jag har oerhört lätt att finna inspiration i mitt älskade Linnéstaden, och hittar alltid något som jag tycker är helt fantastiskt med de hem jag säljer. På riktigt. Det är ett privilegium att få jobba bland dessa vackra gamla hus. Efter tretton år som mäklare trivs jag som aldrig förr, och folk brukar beskriva mig som optimist och väldigt envis i strävan efter att såväl köpare som säljare ska vara nöjda med sina bostadsaffärer. Möten med människor är något jag brinner för, liksom färg, form och arkitektur. Fritiden spenderar jag helst med mina barn Oscar, Amanda och Judith och min man Marcus. Antingen vid havet där vi bor, eller i vårt torp på Kinnekulle.
