Högstena Lärarbostaden

Ute i trädgården silar stora lövträd solljuset. Mot vägen ramas tomten in av en stenmur, och mellan grindstolparna leder en gång fram till verandans stentrappa. Här är det fint att slå sig ner med morgonkaffet och blicka bort mot den vitputsade kyrkan intill. Runt huset finns gräsytor med plats för utemöbler, odling och lek, och på landskapssidan öppnar sig utsikten över åkrar och röda gårdsbyggnader.

Högstena ligger naturskönt på Plantabergets sluttning. Här breder ett öppet och böljande odlingslandskap ut sig med åkrar, betesmarker, stengärdsgårdar och lummiga lövskogsdungar. Att trakten varit bebodd sedan stenåldern vittnar de många fornlämningarna om. Från kyrkan, med anor från 1100-talet eller tidigt 1200-tal, leder en gammal fägata, kantad av kalkstensmurar, upp mot de forna betesmarkerna på berget. I omgivningarna finns fina möjligheter till promenader och naturupplevelser, inte minst i Skogastorps naturreservat med sina artrika ängar och lövskogar. Dessutom är besöksmålen för en dagsutflykt många. Bland annat Hornborgasjön med sin trandans och Varnhem med klosterkyrka, klosterruiner och Kata gård som berättar Västergötlands rika medeltida historia.

Vardagspusslet är enkelt att få ihop, och i tätorten Stenstorp finns förskola, grundskola, matbutik och vårdcentral. Här ligger även Dalénium, ett uppskattat science center för både stora och små. Från järnvägsstationen är det goda förbindelser till Skövde, Falköping och Göteborg. Skövde – 2,5 mil hemifrån – erbjuder ett rikt stadsliv med shopping, restauranger, kaféer och kultur medan Falköping – bara 1,7 mil bort – är en mysig småstad med ett bra utbud av butiker och service. Falbygdens Osteria med diskarna och hyllorna fyllda med ostar och andra delikatesser lockar besökare från när och fjärran.

Huset har en stadig, väl avvägd form med rödmålad träpanel, vita fönster och ett stort tegeltäckt mansardtak. Takets brutna fall ger byggnaden dess särskilda proportioner. En frontespis med två fönster markerar husets mitt, och nedanför skjuter en veranda fram. Fönstren på ömse sidor ger framsidan balans, medan verandans glas och ljusa snickerier gör mötet med huset lättare och mer välkomnande. Arkitekturen förenar det tidiga 1920-talets ordnade komposition med drag som dröjer kvar från nationalromantikens villabyggande. Det röda träet, det stora taket och den tydligt markerade entrén förankrar huset i en äldre svensk byggnadstradition. Uttrycket är omsorgsfullt utan att vara överlastat. Stenmuren framför huset tar upp nivåskillnaden i marken, och bakom den står byggnaden med det öppna landskapet tätt inpå.

HALL
Innanför den vackra verandan med lindblomsgröna snickerier och ockragult stolpverk väntar en hall med avhängningshörna direkt till vänster. Det är en välkomnande entré, och tapeten ”Elizabeth” från Sandbergs kollektion ”Brunnsnäs” slår an tonen för detta charmiga hem.

KÖK
Husets stora kök bjuder in till både matlagning och umgänge, och det finns plats för att duka upp till trevliga middagar med många gäster. Det är väl tilltaget med bänkyta och förvaring, och skåpen har ljusgröna luckor och lådor i lantlig stil. Partierna ovanför spisen, diskbänken och den breda arbetsbänken i trä är klädda med vitt kakel. Golvet är schackrutigt och väggarna tapetserade med tapeten ”Lilla Dockekulla” från Duros kollektion ”Gammalsvenska”. Ljusspelet från fönstren i två väderstreck är helt fantastiskt, och en dörr leder direkt ut till trädgården på baksidan.

BIBLIOTEK
Ett hörnrum med ljusinsläpp från två håll har inretts till ett bibliotek med platsbyggda bokhyllor längs alla fyra väggar. Här är det mysigt att sitta och jobba eller läsa.

VARDAGSRUM
I vardagsrummet finns det utrymme för att möblera med soffa i en del och en matgrupp i en annan. I ett av hörnen står platsbyggda och rymliga skåp med vackra spegelluckor. Lika ljust som rummet är på somrarna, lika mysigt är det mörka höst- och vinterkvällar med en brasa i kakelugnen. Brädgolvet är framtaget och väggarna målade i vitt.

SOVRUM
Sovrummet har gott om plats för både dubbelsäng och skrivbord, och bakom en spegeldörr döljer sig en rymlig klädkammare med dagsljusinsläpp från en liten fönsterglugg. Även här finns en kakelugn som det går alldeles utmärkt att elda i. Brädgolvet är framtaget och väggarna målade i vitt.

BADRUM
Badrummet inrymmer duschhörna, tvättkommod, högskåp och toalett. Väggarna är klädda med vitt kakel och golvet belagt med terrakottarött klinker.

ATELJÉ
En trappa upp breder en öppen ateljé ut sig över hela våningsplanet. Ljuset strömmar in genom fönster i tre väderstreck, och att det är öppet upp till nock ger en fantastisk rymd. Här finns en fin materialverkan i mötet mellan de grova takbjälkarna, murstocken med braskamin, väggpanelerna och brädgolvet. Möjligheterna är många, vare sig man väljer att behålla de öppna ytorna eller dela av våningen för fler sovrum.

KÄLLARE
Husets källare nås via trappan ner från groventrén. Här finns utrymme för tvätt och förvaring.

HISTORIA
På ett fotografi från 1923 står Gerda Hermansson tillsammans med några av sina elever framför lärarbostaden i Högstena. Hon är nyutbildad och har just fått sin tjänst i byn. Huset bakom dem är också nytt. Bilden fångar början på ett långt lärarliv, men också en vardag där bostaden, skolan och kyrkan låg nära varandra. Gerda Hermansson, senare Ottoson, kom från Backen i Dala och avslutade sin lärarutbildning 1923. Gerda var intresserad av hembygden och sammanställde en hembygdsbok som användes av hennes elever. Hon var också kantor och engagerad i det kyrkliga arbetet. Det ger en bild av en lärarinna vars verksamhet sträckte sig utanför klassrummet, med bygdens historia och kyrkans musik som delar av vardagen. Men. Som det beskrivs i historieböckerna flyttade lärarinnan tyvärr aldrig in i huset som byggts för hennes räkning. Hon "gick å sta och gifte sig med handlarn´istället". Faktum är att huset, trots namnet, aldrig varit någon lärarbostad.

Klassfotografier och berättelser visar hur skolan förändrades under bland annat Gerdas tid. Barn i olika åldrar undervisades tillsammans, och syskon kunde därför gå i samma klass. På vårterminen väntade ofta skolresor. 1938 fotograferades en klass vid Boulognersjön, och sex år senare gick resan till andra sidan Vättern. Gerda hade kvar sin tjänst till 1952, även om sjukdom under perioder gjorde att vikarier fick ta över. Småskolan fortsatte ytterligare två år, innan undervisningen i Högstena upphörde 1954 och barnen fick gå i skola i Stenstorp.