Vår bebyggelseantikvarie berättar: Aschebergsgatan 35

När Göteborg började expandera söderut under 1800-talet skedde inte detta på jungfrulig, obebyggd mark. Sedan 1600-talet låg här redan förstaden Haga, som vid det här laget var en etablerad del av Göteborg.

Markerna söder om staden, ned mot Landalabergen, var anlagda med landerier med tillhörande odlingar, ängsmarker och ett slags blandad ”förstad” med bostäder och verksamheter i mindre klungor. Ända sedan 1700-talet hade staden på olika sätt försökt kontrollera den här bebyggelsen, med blandat resultat. När det i början på 1800-talet beslutades att stadens då omoderna befästningar skulle rivas hade dessutom ett annat stadsideal etablerats och dessa nya idéer användes då för att utveckla Göteborg. Ett omfattande förslag om helt nya stadsdelar beslutades under 1860-talet. Då var redan Nya Allén, Kungsparken, Stora Teatern och Trädgårdsföreningen etablerade och fungerade som nordlig gräns för den nya, planerade Vasastaden. Stadsdelen planerades enligt ett rutmönster mellan Haga och Kungsportsavenyn med den breda, fashionabla esplanaden Vasagatan, komplett med promenadstråk och trädplanteringar (majoriteten är lindar planterade mellan 1875 och 1877) som pulsåder. Landeriernas odlingar blev gator och hustomter och den befintliga bebyggelsen revs eller flyttades successivt som den planerade stenstaden uppfördes.

Målning av Johan Edvard Bergh (1828-1880) Utsikt över Göteborg från Landalabergen 1860-talet,
ungefär där Aschebergsgatan 35 idag står. Källa: Göteborgs Stadsmuseum

 

Aschebergsgatan, namngiven efter den legendariske fältherren Rutger von Ascheberg (1621-1693), omfattade först bara sträckan fram till Vasaplatsen. Först 1910 förlängdes Aschebergsgatan söderut för att kopplas till Kapellplatsen uppe i Landala. Början på 1900-talet hade redan sett nya byggnadsstilar och tekniker vilket resulterade att den södra delen av Aschebergsgatan, och omgivande gator, jämfört med de tidigare delarna av Vasastaden, fick ett annat uttryck. Den kuperade terrängen bearbetades och gatan bebyggdes med en unik kombination av stenhus och landshövdingehus. De flesta byggnaderna utformades i nationalromantisk eller jugend stil och ritades av flera kända göteborgsarktitekter, t.ex. Johan Jarlén och Ernst Torulf.

Fasadritning mot Aschebergsgatan, originalritning 1913

 

Den pampiga Erik Dahlbergstrappan uppfördes som en kommunikationsled mellan Aschebergsgatan och den mycket högre liggande Erik Dahlbergsgatan. Trappan skiljer kvarteren Poppeln och Syrenen åt och byggdes samtidigt som de omgivande fastigheterna, i samma monumentala, nationalromantiska stil med tunga murar och trappor av sten. Trappan, och gatan, är tillägnad arkitekten, militären och ämbetsmannen Erik Jönsson (1625-1703), adlad Dahlberg. Dahlberg har vi bl.a. att tacka för det berömda planschverket Suecia antiqua et hodierna (Det antika och moderna Sverige) där vi kan se en någorlunda sanningsenlig version av svenska slott och städer under 1600-talet.

Fasadritning mot Erik Dahlbergsgatan, originalritning 1913

 

Aschebergsgatan 35 uppfördes 1913-1914 efter ritningar av Yngve Rasmussen, som även ritat bl.a. Vasakyrkan, Vasabron, “Tomtehuset” och Ellen Key:s Strand, och Karl M. Bengtsson, som även ritat bl.a. Sjöfartsmuseet, Hagens kyrka och flera av radhusen i Änggården. Huset är uppfört i nationalromantisk stil, vilket innebär att inspirationen kommer från äldre svensk/nordeuropeisk tegelarkitektur, främst vasatidens borgar och oregelbundna, medeltida städer. I det här fallet vilar de fem våningarna tunga, röda tegelfasaderna på en hög betongsockel med plats för butik/kontor. Fasaden är uppbruten i oregelbundna former med kraftiga burspråk på hörnen mot gatan. Byggnaden kröns av karaktäristiskt branta tegeltak i många vinklar, som under senare tid inretts till lägenheter. De vitmålade fönstren sitter, som de ska, i liv med fasaden och är tidsenligt småspröjsade. Längs gatan finns en smal, av staket och mur avgränsad förträdgård, ännu ett karaktäristiskt drag från tiden och stilen.
Invändigt möts man först av en stilig foajé, eller förstuga som rummet kallas på originalritningen. Innanför ligger själva trapphuset, där trappan på ett elegant sätt slingrar sig runt den ursprungliga hissen, med dagsljus från blyinfattade fönster. Det mjukt färgsatta trapphuset med bevarade glasade dörrblad, fönster och listverk är en mycket värdefull del av fastigheten.

Utdrag ur Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna; utsikt över Göteborg, sett från Redbergslid, slutet av 1600-talet. Källa: Kungliga Biblioteket

 

Just nu är den här spektakulära våningen, den större av de tre på det tredje planet, ute till försäljning.
Från tamburen länkas de tre rummen ut mot gatan genom en gång men ligger även i fil. Det är är ljusa rum med högt i tak och fina parkettgolv i fiskbensmönster. Tamburen, som tack vare ett invändigt fönster från köket, är ljus, försedd med samma fina parkettgolv och en öppen spis. Dessa mer officiella rum är sparsamt dekorerade och saknar helt stuckaturer men är istället försedda med taklister som löper runt rummen. I de ”bakre” utrymmena finns sovrum, kök, serveringsgång och toaletter. I köket har planlösning, fönstret mot tamburen och en del av den väggfasta inredningen bevarats och moderniseringarna har gjorts med hänsyn till den ursprungliga karaktären. Lägenheten har genomgående fina trädörrar med lite olika spegelsättningar och vissa med glasade partier. Sammantaget finns det en fin balans mellan ett modernt hem och en bevarad, återhållen charm som väl representerar en 2000-talstappning av ett nationalromantiskt hem.

Alla bilder från våningen kan du kika på här.

VAD ÄR DIN BOSTAD VÄRD?

Bor du i något av områdena vi arbetar i och planerar att flytta? Eller funderar du på vad din bostad är värd? Fyll i dina uppgifter så ringer vi upp dig så fort vi kan. Vi hörs!