Vår bebyggelse­antikvarie berättar: Viktoriagatan 22

Bebyggelseantikvarien

I slutet av 1800-talet påbörjade Göteborg sin snabba expansion söderut. Detta var en av de största förändringarna det som idag är centrala Göteborg någonsin genomgått. Redan på 1600-talet hade förstaden Haga etablerats och var vid det här laget var en självklar del av Göteborg. Resterande marker söder om staden, ned mot Landalabergen, var anlagda med landerier med tillhörande odlingar, ängsmarker och ett slags blandad “förstad” med bostäder och verksamheter i mindre klungor.

Vid 1800-talets början beslutades att stadens då omoderna befästningar skulle rivas och Göteborg skulle börja få det utseende staden har idag. Då hade dessutom ett annat stadsideal etablerats och dessa nya idéer användes för att utveckla Göteborg. Ett omfattande förslag om helt nya stadsdelar beslutades under 1860 talet. Då var redan Nya Allén, Kungsparken, Stora Teatern och Trädgårdsföreningen etablerade och fungerade som nordlig gräns för den nya, planerade Vasastaden.

"

Stadsdelen planerades enligt ett rutmönster, mellan Haga och Kungsportsavenyn, med den breda, fashionabla esplanaden Vasagatan, komplett med promenadstråk och trädplanteringar (majoriteten är lindar planterade mellan 1875 och 1877) som pulsåder. Landeriernas odlingar blev gator och hustomter och den äldre bebyggelsen som fanns revs eller flyttades för att bereda plats för den planerade Vasastadens höga stenhus.

Viktoriagatan fick sitt namn som en hyllning till Viktoria av Baden. Hon kom till Göteborg första gången 1881 som Sverige och Norges blivande kronprinsessa, sedermera gift med kung Gustav V. Innan det hade gatan kallats Övre Magasinsgatan då den i praktiken är en förlängning av Magasinsgatan.

Majoriteten av bebyggelsen utmed Viktoriagatan uppfördes under 1880 talet och en övervägande del i så kallad nyrenässansstil. Denna historiserande stil tittar tillbaka på renässansens (1400/1500-talen) byggnadskonst där ornamentik och symmetri var viktiga komponenter. Byggnaderna som uppfördes ut med Viktoriagatan, och i omgivande kvarter, var därför ofta om 4-5 våningar med putsade och rikt dekorerade fasader i ljusa kulörer. Nummer 22 är uppfört i en L-form, med gårdshus mot söder. Gårdsfasaden kontrasterar mot gatans dekorerade fasad med mycket enklare, nakna tegelmurar, utskjutande trapphus samt höga, rödfärgade korsfönster. Senare har det tillkommit balkonger med smidesräcken.

"

 

Viktoriagatan 22 originalritning 1883

Fler artiklar

Bebyggelseantikvarien

Vår bebyggelse­antikvarie berättar: Danska vägen 25

Bebyggelseantikvarien

Vår bebyggelseantikvarie berättar: Viktoriagatan 22

Bebyggelseantikvarien

Vår bebyggelse­antikvarie berättar: Spekebergsgatan