Vår bebyggelse­antikvarie berättar: Nedre Fogelbergsgatan 5

Bebyggelseantikvarien

När Göteborg började expandera söderut under 1800-talet skedde inte detta på jungfrulig, obebyggd mark. Sedan 1600-talet låg här redan förstaden Haga, som vid det här laget var en etablerad del av Göteborg.

Markerna söder om staden, ned mot Landalabergen, var anlagda med landerier med tillhörande odlingar, ängsmarker och ett slags blandad kåkstad med bostäder och verksamheter. Ända sedan 1700-talet hade staden på olika sätt försökt kontrollera den här bebyggelsen, med blandat resultat. När det i början på 1800-talet beslutades att stadens då omoderna befästningar skulle rivas hade dessutom ett annat stadsideal etablerats och dessa nya idéer användes då för att utveckla Göteborg. Ett omfattande förslag om helt nya stadsdelar beslutades under 1860-talet. Då var redan Nya Allén, Kungsparken, Stora Teatern och Trädgårdsföreningen etablerade och fungerade som nordlig gräns för den nya, planerade Vasastaden. Stadsdelen planerades enligt ett rutmönster mellan Haga och Kungsportsavenyn med den breda, fashionabla esplanaden Vasagatan, komplett med promenadstråk och trädplanteringar (majoriteten är lindar planterade mellan 1875 och 1877) som pulsåder. Landeriernas odlingar blev gator och hustomter och kåkstäderna revs eller flyttades successivt som den planerade stenstaden uppfördes. I stort sett var Vasastaden färdigbyggd runt 1910 och har sedan dess genomgått väldigt få förändringar. Idag är Vasastaden en av Göteborgs populära stadsdelar och kanske den som tydligast karaktäriseras arkitektoniskt av det sena 1800-talets blandade ny-stilar.

Västerut skjuter Landalabergen fram i en relativt brant kulle som skapade svårigheter för 1800-talets stadsplanerare men detta löstes genom att förvandla höjden till en park. Den raka gatan som, enligt det planerade rutnätsmönstret, skulle passera platsen fick således brytas av och ledas i en bastant trappa uppför branten till parken som fick namnet Fogelbergsparken. Namnet lånades av skulptören Bengt Erland Fogelberg (1786-1854) som kanske är mest känd i Göteborg för sin staty av kung Gustav II Adolf som står på Gustav Adolfs torg.
Statyn är förövrigt den andra ordningen; den första led skeppsbrott, blev bärgad och stod länge i Bremen innan den smältes ned av den tyska krigsindustrin under Andra världskriget.

Av de raka gatorna blev det två kortare på var sida parken, som fick namnen Övre respektive Nedre Fogelbergsgatan.
Nedre Fogelbergsgatan 5, fastighet nummer 5 i 10 kvarteret “Enen”, i Vasastaden ritades 1892/93 och uppfördes kort därefter. På den långsmala tomten är huset är uppför med sammankopplade gat- och gårdshus om fyra plan med källare och vind. Innergården är relativt liten och hade från början fanns ett utedass. Gathusets fasad är mot gatan är utförd i nyrenässansstil med fasadtegel i laxrosa nyanser, rusticerad sockelvåning och kraftiga fönsterutsmyckningar i vitt samt en central axel med indragna balkonger – eller loggior. Det branta, brutna plåttaket bryts av på gatusidan av en frontespis. Inåt gården är gathuset och gårdshuset putsade och färgade vita. 1929 byggdes lägenheten mot gatan om för att bli ett bageri, därför har 5D egen ingång, övriga lägenheter nås genom den bastanta träporten.

Fler artiklar

Bebyggelseantikvarien

Vår bebyggelse­antikvarie berättar: Danska vägen 25

Bebyggelseantikvarien

Vår bebyggelseantikvarie berättar: Erik Dahlbergsgatan 23

Bebyggelseantikvarien

Vår bebyggelseantikvarie berättar: Viktoriagatan 22