Vår bebyggelse­antikvarie berättar: Palmstedtsgatan 3

Stadsdelen Johanneberg har fått sitt namn efter landeriet Johanneberg, som fortfarande ligger kvar i sluttningen ned mot Korsvägen. Landerierna var Göteborgs svar på Stockholms malmgårdar, det vill säga lantegendomar som ägdes av borgare i staden. De fungerade som tillflyktsort när staden blev för påträngande och för att förse ägaren med färska matvaror av olika slag.

Under 1800- och 1900-talen expanderade Göteborg kraftigt och snabbt söderut. Området kring dagens Johanneberg planerades redan 1917 av dåvarande stadsarkitekt Albert Lilienberg men var i praktiken obebyggt fram till 1920-talet. Lilienbergs plan fick ett för tiden modernt uttryck med slutna, oregelbundna kvarter och ett gatunät som följde terrängen med noga anpassade gaturum och platser. Nedre Johanneberg uppfördes sedan efter det mönstret, i 20-talets klassicistiska formspråk med symmetriska tegelfasader på tunga naturstensmurar.

In på 1930-talet slår den funktionalistiska stilen, eller funkisen som den också kallas, igenom. Introducerad på Stockholmsutställningen 1930 kom den att bli den stil som kom att karaktärisera i stort sett all arkitektur under mitten av 1900-talet och blev framför allt en symbol för den växande välfärden och folkhemmet i Sverige. Uno Åhrén tillträdde som stadsarkitekt i Göteborg 1932 och omarbetade då bland annat stadsplanen för Övre Johanneberg, som var klar 1936 och då fick ett helt annat uttryck. Åhrén kom med åren att bli en framstående stadsplanerare och känd som en av funkisens främste företrädare i Sverige. I och med Åhréns nya stadsplan kom Övre Johanneberg att bli kanske det tydligaste exemplet i Göteborg på brytningen i stadsplans- och arkitekturideal kring 1930. Övre Johanneberg kom att präglas av höga, friliggande och enhetligt utförda lamellhus i ljus puts. Byggnaderna lades i de flesta fall frigjorda från huvudgatan i ett parklandskap så att det skulle finnas god tillgång till grönområden i bostädernas närhet. Målet var att skapa likvärdiga bostadsmiljöer för alla med god tillgång till ljus och luft. I stort sett var Övre Johanneberg färdigställt runt 1944.

Många av husen på Övre Johanneberg uppfördes av mindre byggherrar, ibland till och med trapphusvis, men de höll sig till den gemensamma stilen. Ett av dessa är fastigheten Johanneberg 27:1 i kvarteret Steglitsan, Palmstedtsgatan 3. Huset ritades av arkitekt Nils Olsson, som kanske är mest känd för sina många biografer, bland annat Aveny (1939), Capitol (1941) och Kaparen (1940) för att nämna några, samt som mannen bakom Valhallabadet (1949).

Palmstedtsgatan 3 uppfördes åren 1939-40; byggnaden består av sju våningar med två källarplan samt vind. Den ljust putsade fasaden har överhängande delar åt norr och söder med elegant rundade fönster över hörn åt väster samt i övrigt karaktäristiskt symmetriska fönsterlinjer. Huset är uppfört i kraftigt sluttande terräng ned mot Gibraltargatan varför två källarplan blivit nödvändigt. Det nedre inrett med garage och förråd, det övre med förråd och tvätt-, mangel- och torkrum för hela huset. Det övre källarplanets rum åt väster är sammankopplade med våningen ovanför och skapar på så sätt lägenheter i två plan. Våningsplan 2-7 var ursprungligen fördelade på främst 2:or och 3:or, samtliga med badrum, balkong och öppen spis. Vinden, som är indragen från fasaden, uppfördes med plats för förråd och piskbalkong men sedan slutet av 1980-talet är en del av den inredd till lägenhet.

Johanneberg är idag ett av södra Göteborgs mycket populära bostadsområden med närhet till det mesta. En av de största anledningarna till detta är områdets typiska karaktär; trivsamma och välplanerade lägenheter omgivna av stora, ljusa grönområden, precis som var funktionalismens intention.