Guldheden

Med Änggårdsbergen i väster, Mölndal i söder, Vasastaden i norr och Linnéstaden bara en kort promenad bort breder stadsdelen Guldheden ut sig, granne med det stora Sahlgrenska sjukhuset-området. Här har många av gatorna fått sina namn efter läkare och sjuksystrar. Vi har till exempel områdets längsta gata; Doktor Allards Gata. Och Syster Bojans backe där Ingeborg ”Bojan” Kastman var kvinnan som skapade Medicinhistoriska museet i Göteborg. Och inte minst Doktor Sydows Gata som är uppkallad efter överläkaren vid Sahlgrenska sjukhusets medicinska avdelning, Frans Edvard von Sydow.

Stadsdelen brukar till vardags delas upp i Norra Guldheden och Södra Guldheden.
Den norra delen avstyckades 1885 från Stora Änggården och här uppfördes det från början fem mindre bostadshus i trä.
Den mest omfattande bebyggelsen skedde dock under 1940- och 50-talet då man skapade Sveriges första så kallade grannskapsenhet och utställningen Bo Bättre, invigd i augusti 1945 av kronprins Gustaf Adolf, gick av stapeln. Utställningen kom till med anledning av Svenska slöjdföreningens 100-årsjubileum och var en fortsättning på frågan om ”bostadens rationella utformning”. Området var helt inriktat på medelklassfamiljen där kvinnan också arbetade, i stället för att vara hemma med barnen.

De två olika hustyperna som byggdes var punkt- och lamellhus och än idag är bebyggelsen i huvudsak oförändrad. Kul kuriosa är att fram till 1935 låg verksamheten Hanssons Pyrotekniska AB här i Norra Guldheden och den fick såldes ge namn åt några av gatorna, till exempel Raketgatan. Vad som är mindre kul är att det den 11 augusti 1904 skedde en explosion på företaget som gjorde att två av de anställda miste livet.

Södra Guldheden ligger högt placerad på Änggårdsberget och här drogs de första gatorna fram år 1948. Närheten till Sahlgrenska sjukhuset har, som vi nämnde inledningsvis, gett flertalet gator namn efter betydelsefulla läkare och sjuksystrar inom Göteborgs sjukvård. Bebyggelsen består till stor del av lamellhus och punkthus där det förstnämnda kännetecknas av att ofta vara längre än vad det är högt och det har dessutom oftast minst två trapphusblock. Punkthusen kännetecknas av att det är högre än vad det är långt och här finns ofta bara ett trapphus.
Denna del av Guldheden har ofta jämförts med Stockholmsorten Vällingby som har en snarlik bebyggelse och ofta omnämns när det talas om svensk 50-talsarkitektur.

Knutpunkten för kollektivtrafiken som löper genom Guldheden heter Wavrinskys plats och den känns ofta igen på den enorma knappnålen, med rött huvud, som sitter nedstucken i marken. Konstverket, som heter ”Här”, är skapat av Ebba Matz och invigdes 2007.
Men vem var Wavrinsky, som gett namn till platsen? Jo, Edvard Wavrinsky var bland annat ordförande i Göteborgs skyttegille, vilka hade en skjutbana söder om det som nu heter Wavrinskys plats. Han var en svensk pacifist, officer, politiker och nykterist med stort engagemang i nykterhetsrörelsen IOGT. Platsen fick sitt namn, till minne av Edvard Wavrinsky, 1954 men det var inte helt utan krångel. Göteborgs Fastighetskontor ansåg att platsen skulle heta Reutersplatsen i och med sitt läge vid Reutersgatan och för att gemene namn faktiskt hade lite svårigheter att uttala namnet Wavrinsky.

I Guldheden finns egentligen allt du behöver. Skolor, förskolor, livsmedelsaffärer och apotek. Här bor du nära till naturen och flertalet motionsslingor och idrottsplatser. Och vill du ta dig mot centrum är det bara att ta sikte på den röda enorma knappnålen och hoppa på till exempel spårvagn nummer sju eller tio så är du där på under tio minuter.
Att ta apostlahästarna är dessutom särskilt enkelt när du vill in till city med tanke på Guldhedens läge på ett berg. Vägen tillbaka hem är upp till dig beroende på hur trötta benen är.