Hemma hos Jessica och Eric – med kärlek för originaldetaljer

En planlösning med perfekt balans mellan sociala ytor och möjlighet till mycket förvaring fick Jessica och Eric på fall när de köpte fyrarumslägenhet på Ljunggatan 22 sommaren 2018. 

Jessica och Eric hade tidigare bott i en mindre lägenhet i samma förening och ville gärna bo kvar, gärna i både området och i föreningen. De visste dock att utbudet av stora lägenheter var begränsat.
När fyran på Ljunggatan 22 kom ut till försäljning blev de därför överlyckliga eftersom den var stor, hade bra planlösning, två toaletter och det gick att skapa mycket förvaring. Och, den låg nära! Bara på andra sidan gården i förhållande till var de redan bodde.

– När vi köpte lägenheten sensommaren 2018 bestod den av ett virrvarr av allt möjligt. Det var en blandning av olika tidsepoker och hallen var uppdelad i två mindre hallar med inbyggda garderober huller om buller. Ett resultat av att lägenheten, när huset byggdes, varit två mindre lägenheten som slagits ihop. Från en annan spekulant som var på visningen hördes till och med ”Hjälp, jag blir nästan sjösjuk här…” när hen stod i hallen och försökte orientera sig mellan garderober och dörrar.
Och så var det köket då… Som mäklaren sålde in med uttrycket ”medelhavskänsla”…

Jessica och Eric såg direkt lägenhetens potential. Med sociala ytor mot utsikten över Egnahemsvillorna och de skyddade läget med båda sovrummen mot innergården. Planlösningen kändes perfekt men de lockades även av möjligheterna att till exempel skapa ett sovrum av matsalen (som det var från början) eller ha ett barnrum i det som fungerade som arbetsrum.

– Vi har renoverat i princip alla ytskikt och varit noga med att inte tumma på detaljerna. När vi flyttade in var till exempel de gamla limfärgstaken helt förstörda. De såg ut som krackelerade äggskal. För att kunna behålla det välvda taket, och samtidigt minimera risken för framtida sprickor, är de nu försedda med armeringstapet.
Golven i alla rum har slipats, pigmenteras och behandlas med hårdvaxolja så nu håller de att trampas, springas och hasas på i många generationer framåt. I just det här området är det ganska unikt med fiskbensparkett så den var vi särskilt noga med att ta hand om. På några ställen saknades det parkett så där har vi lagat golvet med bitar i samma mått som orginalparketten.

Huset på Ljunggatan 22, med fastighetsbeteckningen Landala 27:20, ritades av Arvid Fuhre och byggdes 1929. Fuhre var vid det här laget en erkänd arkitekt och låg bakom många byggnader runt omkring i Göteborg, bland annat det kända kvarteret Standaret vid Karl Johanstorget i Majorna.

Alvhems bebyggelseantikvarie Dennis berättar vidare;
Samtliga landshövdingehus på Kruthusberget – som kullen närmare Landala egentligen kallas – uppfördes ungefär samtidigt, i slutet av 1920-talet. Namnet Kruthusberget kommer sig av den fyrverkerifabrik som Hanssons Pyrotekniska etablerade här under 1890-talet vilken, med spektakulära effekter av alla exploderande fyrverkerier, brann ned år 1931. Fabriken flyttade sedermera till Sisjön.
Landshövdingehusen är uppförda i klassicistisk stil, d.v.s. att arkitekten inspirerades av antikens Grekland och Rom samt 1700-talets nyklassicism. I Sverige utvecklades till och med en ännu stramare variant av 20-talsklassicismen som gick namnet Swedish Grace. Trots sina släta ytor och diskreta dekorationer är det värt att påpeka att denna stil föregick funktionalismen som är ännu stramare och enklare.
1920-talets tekniska framsteg syns också tydligt på Ljunggatan. Husen är byggda med centralvärme, varför det inte finns några kakelugnar, utan i stället radiatorer. Och köket börjar nu se ut som de kök vi är vana vid, med plats för (gas- eller el-)spis, arbetsytor med diskho och platsbyggda förvaringsutrymmen. Naturligtvis utrustas också varje lägenhet med egen toalett och bad. Även invändigt karaktäriseras lägenheterna av klassicismens stramhet i släta eller mycket enkelt profilerade foder och socklar. De massiva innerdörrarna blir också enklare och har allt från en stor upptill fyra mindre speglar. Nyheten förnicklat gör också entré under den här tiden, vilket kan ses i till exempel spolformade, förnicklade dörrtrycken med svarta handtag eller förnicklade knoppar, krokar och liknande.

– För att att hela lägenheten skulle andas 1929 har vi bytt ut dörrarna i hallen och arbetsrummet till dörrar i originalstil. Vi misstänker att de som satt där från början antingen har nötts så pass mycket att de behövts slängas, eller att de plockats bort till förmån för något modernare. Något som tyvärr var ganska vanligt förekommande under slutet av 1900-talet då man ville ha släta dörrar.
Några av innerdörrarna hittade vi faktiskt på vinden. Vi är väldigt tacksamma för att någon som tidigare renoverat sin lägenhet, sparade originaldörrarna i stället för att slänga dem. Däremot kunde vi inte hitta någon dörr till det gamla skafferiet i vårt arbetsrum, men där hade vi tur och hittade en fin dörr på Återbruket i Alelyckan. Därefter har vi varsamt renoverat dörrarna, använt koniska gångjärn – likadana som de tidigare dörrarna har haft – och justerat dem så de fått rätt mått för våra förutsättningar.
Dessutom tillverkade vi och bytte ut serveringsskåpets toppluckor mot luckor i originalstil. Det skåpet har nämligen byggts på med andra luckor under åren som gått.

Att det är detaljerna som skapar helheten syns verkligen hemma hos Jessica och Eric! Lister, dörrar, fönster och radiatorer (även de i original, såklart!) har varsamt målats om och handtagen på både dörrar och fönster har bytts ut till beslag i originalstil. Och resultatet är alldeles fantastiskt tycker vi på Alvhem!

Det går såklart att pynta vilken bostad som helst med vackra tapeter, starka väggfärger eller eklektiska möbler och mattor. Men att återinföra känslan och nyttja materialen som användes vid byggåret, det är något som alltid kommer att vara trendigt. Oavsett andra trender.

Tack Jessica och Eric för att vi fick komma hem till er och berätta er renoveringshistoria.