Hemma hos Johanna Bradford – från en annan vinkel
Hemma hos
I textilstaden Borås bor Johanna och Adam Bradford med sina tre barn; Gillis, Elisabeth och Ben. Deras hus, en vackert putsad 20-talsvilla, har huserat familjen sedan 2019 och många, inklusive vi på Alvhem, har följt renoveringen via Johannas blogg på elledecoration.se samt Youtubekanalen House of Bradford.
Att Johanna och Adam har en sällan skådad fingertoppskänsla för färg, form och inredning kan nog alla vi som kikat in bilderna från parets olika hem, skriva under på. Men vid det här besöket tänkte vi fokusera på en helt annan vinkel av familjen Bradfords hem. Nämligen hur man vid en renovering av ett gammalt hus bäst bevarar originaldetaljer. Eller tillför tidstypiska sådana, där det saknas.
Men vi tar det från början!
Johanna och Adam kommer båda från Borås och flyttade till Göteborg 2010. Deras första lägenhet i den nya hemstaden låg i de gamla kvarteren kring Kronhusbodarna och när det blev läge att sälja den var det vi på Alvhem som fick äran att hitta köparen.
Bilden här nedan kommer från försäljningen och om vi inte minns fel så hade de blå pardörrarna tillhört ett slott. Visst var det så Johanna?
– Haha, ja! Vi köpte dom på Fönsterantiken i Vänga och enligt Richard, som drev stället då, hade dom tidigare suttit i något gammalt slott i Gävle.
Lägenheten var från början en stor etta och med hjälp av dörrarna, med tillhörande överfönster, skapade vi en tvåa i stället.
Foto: Fredrik J Karlsson för Alvhem
FLYTTEN TILLBAKA TILL HEMSTADEN
Efter Köpmansgatan följde ett gäng härliga Linné-adresser som till exempel Övre Djupedalsgatan och Linnégatan, båda hjälpte vi på Alvhem till att sälja. Och efter det, två olika hus i västra Göteborg innan flyttlasset gick tillbaka till hemstaden Borås. Lite otippat!
– Ja… Jag trodde nog aldrig att vi skulle flytta tillbaka till Borås. Vi testade villalivet på två adresser i västra Göteborg men kom på oss själva med att hela tiden jämföra det livet med hur det hade varit att bo i Borås. Och en dag så gjorde jag det jag gjort så många gånger förr… klickade mig in på hemnet.se och ställde in filtret på Borås. Och där var det. Huset med stort H. Jag ringde mäklarbyrån och vi fick komma på en förhandsvisning. Allt gick väldigt snabbt men vi är inga som går och värker i onödan kring beslut om att byta bostad och det här kändes så rätt i magen!
Foto: Svensk Fastighetsförmedling i Borås
HUSET OCH DESS PLANLÖSNING
Kvarteret familjen Bradford bor i heter Rapphönan och ligger i Borås Villastad, där de båda är uppvuxna. Husets arkitekt hette Nils Sörensen och alla husen i kvarteret är byggda som flerfamiljsbostäder med en tjänstebostad uppe på vinden. Bygglovshandlingarna skickades in 1925 och husen stod klara fyra år senare.
Foto: Borås Stadsbyggnadskontor
– Huset inrymde två identiska lägenheter, på plan ett och två, samt en vindslägenhet. På övre plan satt det ett eller ett par originalfönster kvar medan första planet hade nyare fönster som var insatt på 60-talet och några så sent som på tidigt 2000-tal. Från dag ett har vårt fokus legat på att bevara så mycket som möjligt från husets byggår. 20-talet är verkligen en av mina favoritepoker, rent arkitektoniskt.
Eftersom huset inte hade så många originalfönster kvar, och de som fanns var så skruttiga, beslutade vi oss för att beställa nytillverkade fönster från Qvesarum, i exakt samma stil som originalfönstren. Jag gick och skrapade och pillade på originalfönstren och färglagret längst under visade sig vara extremt nära den kulören jag hade hoppats mest på att hitta; oxidgrön! Det är nog mitt engelska påbrå som gör att hjärtat klappar lite extra för den typen av mustiga kulörer.
Foto: Qvesarum
Bevarandet av originaldetaljer
Vi kliver över tröskeln till hemmet som känns så bekant, trots att vi aldrig varit på just den här Bradford-adressen innan. Den Boråsiska höstsolen flödar in genom de vackra fönstren, som på insidan är vitmålade.
– Fönstren och framför allt fönsterbrädorna är nog det jag får flest frågor kring, när det gäller vår renovering. Våra snickare lät tillverka fönsterbrädorna av massivt trä och satte en profilerad list under. Inte så avancerat, men de ser väldigt arbetade och gedigna ut!
När det gäller fönsterfodren, alltså listerna runt själva fönstret, så ville vi efterlikna originalet så mycket som möjligt och dessa är tillverkade på ett hyvleri här utanför stan med våra originalfoder som förlaga. De är väldigt typiska för 20-talet med sin rundning och ganska enkla utformning.
Foto: Johanna Bradford
Som Johanna nämnde inledningsvis så är huset byggt som en tvåfamiljsvilla men eftersom familjen ville nyttja båda våningarna ändrades planlösningen om lite vid renoveringen. Den största förändringen är att köket på plan ett har flyttats till det som på originalplanlösningen benämns som sovrum. Dessutom stötte Johanna på en riktig skatt mitt under renoveringen!
– När vi studerade originalplanskissen såg vi att det har varit en dörröppning mellan det rummet som vi planerade att ha kök i (benämnt som sovrum på originalplanskissen) och det rummet som är benämnt som matsal. Vi kollade med mannen vi köpte huset av och han bekräftade att det mycket riktigt varit en öppning där och att, hör och häpna, skjutdörren satt kvar inne i väggen! Så vi öppnade upp väggen och tadaaaa; dörren satt kvar och vi kunde bara dra fram den! Originaldörrfodren fanns till och med bevarade uppe på vinden. Behöver jag nämna att min eufori var svår att dölja!?
Skjutdörrar, som var vanliga på just 20-talet, är så himla smarta eftersom dom sparar jättemycket plats jämfört med en vanlig dörr som man måste ta så mycket hänsyn till när man möblerar.
Originalplanskiss: Borås Stadsbyggnadskontor
Foto: Johanna Bradford
Golv och nostalgi
Att hitta ett originalgolv under lager av gamla plastmattor och masonit är något alla som renoverar gamla hus drömmer om. Hemma hos Johanna och Adam ser man tydligt att golven i köket, vardagsrummet, matsalen och hallen är från byggåret 1929. Tiden har satt sina spår, på ett bra sätt.
– I vårt vardagsrum har vi bevarat originalparketten som vi har slipat och sedan behandlat med neutral hårdvaxolja. Det ger ett mjukt, matt och tåligt resultat. Perfekt för oss som barnfamilj!
När vi tog över huset låg det ett ganska tråkigt och blankt parkettgolv i matsalen. Det var varken tidstypisk eller skönt att gå på och det syntes tydligt att det var något som hade lagts in på 60- eller 70-talet. Men när vi kikade på vad som fanns under så låg det gamla brädgolvet kvar så det tog vi fram och slipade och målade det i en bruten vit kulör från Little Green.
I hallen ligger det originalbrädgolvet kvar och det har vi slipat och vitsåpat.
Foto: Johanna Bradford
– Jag är extremt nostalgiskt lagd och tänker inte lika mycket på, eller ens värdesätter, det praktiska. Det här huset tycker jag så tydligt kommunicerade att det ville förbli rejält och ordentligt inte så sirligt. Vid renoveringen har vi verkligen tagit vara på så mycket av originaldetaljerna som möjligt. För att huset förtjänar det! Det kändes på samma sätt när vi skulle inreda, att här går det inte att vara mesig utan här får man ta i lite.
Min pappa kommer från England och jag inspireras massor av gamla engelska miljöer och inredningar och framför allt när det kommer till kök. Som delägare i köksföretaget Cupboards & Goods så kunde vi utforma vårt kök som vi ville och här blev det så tydligt att huset krävde ett ordentligt kök som inte skulle vara blygsamt vitt. Därför målade vi det grönt och valde ett mustigt mörkgrönt kakel. Många som kommer hem till oss tycker nog att det känns lite Pippi Långstrump men ska jag vara ärlig så önskar jag att vi hade tagit ut svängarna ÄNNU mer!
Foto: Fanny Rådvik
Foto: Fanny Rådvik