Lorensberg

Stadsdel

I hjärtat av Göteborg

Lorensberg är Göteborgs absoluta centrum. Här finns flera av stadens mest berömda platser, som paradgatan Kungsportsavenyn, Götaplatsen, Heden, Korsvägen och Liseberg, samt evenemangsstråket med Svenska Mässan, Gothia Towers och Scandinavium. Stadsdelen vibrerar av kultur- och nöjeslivet: restaurangerna ligger tätt och erbjuder mat från hela världen. Det är till Lorensberg många relaterar när Göteborg omtalas, och det är hit de flesta turister och andra besökare kommer.

Landerier och tobaksplantager

Liksom flera andra områden i staden var Lorensberg från början en lantlig idyll med gles bebyggelse. På 1600-talet låg här flera landerier med trädgårdar och betesmarker. Senare blev dessa till sommarnöje för stadens förmögna borgare. I stadsdelen odlades tobak under många år. Det fanns flera tobaksplantager på Södra Vägen, men odlingarna upphörde år 1783 då det var svår missväxt.

Lorensbergsparken

Mellan åren 1770 och 1800 ägdes landeriet i Lorensbergsparken av handlaren Lorens Petersén och det är förmodligen från honom som stadsdelen har fått sitt namn även om det var först efter hans död som det började användas officiellt.
År 1823 köpte vinhandlaren A H Evers egendomen och han fick tillstånd av staden att bygga ett värdshus mot att han lät stadens societet använda parken för promenader. Knappt 20 år senare köpte artilleriregementets musikdirektör Frans Cabré Lorensbergsparken och han startade ett tivoli där med bland annat en hästdriven karusell. Olyckligtvis brann hela anläggningen ner den första december 1864. Därefter anlades en park i engelsk stil med en restaurang och tillhörande festvåning, uteservering och musikpaviljong. Parken blev mycket populär bland stadens finare sällskap och det upprättades till och med en busslinje mellan Brunnsparken och Lorensberg. Parken inhägnades med ett högt träplank och huvudentrén låg i hörnet av Avenyn och Engelbrektsgatan.
Parken togs över av Göteborgs stad år 1885 men restaurangen arrenderades ut. Den danske krögaren Sophus Petersen drev värdshuset från 1910 och senare initierade han, och finansierade delvis, Lorensbergsteatern. Dessutom blev det som först var tänkt som en extra tillbyggd matsal den kända Folkteatern, Folkan, där Karl Gerhardt framförde många av sina revyer. Lorensbergsparken gick således från att ha varit ett lantbruk till att bli Göteborgs absoluta nöjescentrum.

Kungsportsavenyen

Den nya stadsplanen började genomföras år 1866 och den syftade till att expandera Göteborg söderut. Lorensberg och Vasastaden var de mest centrala delarna som omfattades av stadsplanen. I början av 1870-talet började man arbetet med att lägga fram den 45 meter breda, och slutligen runt 840 meter långa, Kungsportsavenyen. På 1600-talet var Göteborg en starkt befäst stad med tre stadsportar. Kungsporten mot söder, som hade flera namn, låg ungefär vid Kungsportsbron och var först byggd i trä och sedan i sten. Porten, som bestod av ett stort porthus med flyglar, var en kontrollplats för både folk och gods och man fick betala tull för att komma in i staden. Byggnaden användes också som garnison åt stadsvakten och häkte på andra våningen.
Den aveny som först planerades skulle utgå från Kungsporten men från korsningen Avenyn/Engelbrektsgatan var den tänkt att gå snett ner mot Södra Vägen. De första 50 åren slutade paradgatan vid porten till Lorensbergsparken. Det var först i samband med Göteborgs 300-årsjubileum, 1923, som sträckan upp mot Götaplatsen anlades.

Även där Avenyn idag sträcker sig låg plantager och trädgårdar; de flesta hörde till Landeriet Kristinelund som fanns kvar ända till 1890-talet. Det var många som ifrågasatte namnet Kungsportsavenyen och det kom flera andra förslag på namn. De som kritiserade namnet tyckte att det lät alltför utländskt. År 1882 beslutade man att ändra det till Kungsportsgatan men då protesterade ett 30-tal göteborgare som bodde på gatan. De menade att det skulle bli dyrt för dem att göra en ny adressändring så beslutet om namnbytet drogs tillbaka och Kungsportsavenyen slogs fast.

 width=

Lorensbergs villastad

I början av 1900-talet tog också Lorensbergs villastad form på Viktor Rydbergsgatan och Lennart Torstenssonsgatan. Villorna, i framför allt nationalromantisk stil, byggdes för Göteborgs mest förnäma invånare. Lorensbergs arkitektur är annars omväxlande, vilket beror på att de olika delarna växte fram under relativt långa perioder. Söder om Heden i kvarteren vid Södra Vägen kan man se många fina exempel på jugend, nationalromantik och tjugotalsklassicism.

Dagens Lorensberg

Stadsdelen Lorensberg, som sträcker sig mellan Vallgraven i norr och Carlandersplatsen i söder och Aschebergsgatan i väster till Skånegatan i öster, har ett enormt utbud av kultur, barer, krogar, klubbar, kaféer och butiker. Götaplatsen ramas in av Stadsteatern, Konstmuséet och Konserthuset. Här ligger också flera populära restauranger såsom Mr. P och Toso. För ”fine dining” finns Bon och Familjen på Arkivgatan. Andra guldkorn i området är SK Mat & Människor, Kometen, Vigårda, Upper House och Heaven 23.
För de fikasugna finns det klassiska Junggrens Café, Jungans, på Avenyn och Frank’s Corner på Södra Vägen för att nämna några exempel. Lorensberg har också många butiker, såsom inom mode på Avenyn och design och inredning på Södra Vägen. Det är också på adressen Södra Vägen 51 som Alvhem öppnade kontor och en välsorterad butik den 18 maj 2016.

 width=

Fler artiklar

Stadsdel

Esperantoplatsen – oasen vid foten av Kungshöjd

Stadsdel

Änggården

Stadsdel

Inom Vallgraven